Borderline – Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)

borderline passagen

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), mer känt som borderline personlighetssyndrom, är en komplex psykisk störning som ofta missförstås. Inramad av intensiva känslomässiga svängningar, instabila relationer och en turbulent självbild, påverkar denna störning alla aspekter av en individs liv. Trots att det är en utmanande störning att leva med, både för de som har det och för de som lever runt dem, finns det hopp i form av effektiva behandlingsmetoder och stödstrukturer.

Medan den medicinska och psykologiska forskningen om EIPS har ökat de senaste åren, är kunskapsnivån om denna störning fortfarande otillräcklig inom samhället i stort. Denna artikel syftar till att belysa vad EIPS verkligen innebär, och att utmana några av de vanliga missförstånden som omger det. Genom att göra detta hoppas vi inte bara att förbättra förståelsen för denna komplexa störning, men också att minska det stigma som tyvärr fortfarande är förknippat med det.

Den här artikeln kommer att ta en närmare titt på vad EIPS verkligen är, vilka tecken och symtom som kan indikera dess närvaro, och vilka faktorer som kan bidra till dess utveckling. Vi kommer också att utforska de olika behandlingsalternativen som finns tillgängliga, samt hur man bäst kan stödja någon som lever med denna störning.

För att vi alla ska kunna bidra till en mer inkluderande och förstående värld för människor med EIPS, är det viktigt att vi börjar med att utbilda oss själva. Så låt oss dyka djupt in i denna komplexa och ofta missförstådda psykiska störning.

Vad är personlighetssyndrom?

Personlighetssyndrom utgör en klass av psykiska störningar kännetecknade av hållfasta och olämpliga beteendemönster, som avsevärt avviker från sociala förväntningar och är konsistenta över tid och olika situationer. De kan betydligt påverka individens förmåga att fungera i vardagen, påverka relationer, arbetsliv och övergripande livskvalitet, vilket ofta resulterar i personligt lidande.

Vad är EIPS (Borderline personlighetssyndrom)?

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), mer känt som borderline, är en psykiatrisk diagnos som kännetecknas av intensiva emotionella svängningar, osäker självbild, impulsivitet och svårigheter att skapa och bibehålla hälsosamma, stabila relationer. De som lever med EIPS kan också ha frekventa perioder av känslomässigt tomrum, känna rädsla för övergivenhet, och visa självskadebeteende eller suicidala tendenser, vilket gör det till en utmanande störning att hantera för de drabbade och deras närmaste.

Hjälp innefattar bland annat att minska ångest.

Varför kallas det för ”Borderline”?

Termen ”borderline”, eller ”gränsland” på svenska, kommer från den tidiga psykoanalytiska terminologin. Det användes för att beskriva personer vars symptom och beteendemönster inte riktigt passade in i de traditionella diagnoserna neuros eller psykos, utan snarare verkade befinna sig på gränsen mellan de två. Trots att vår moderna förståelse av EIPS har utvecklats bort från denna tidiga teori, har termen ”borderline” fortsatt att användas i både kliniska och icke-kliniska sammanhang.

Hur vanligt är EIPS – Emotionellt Instabil Personlighetsstörning?

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom, eller borderline, är relativt vanligt bland psykiatriska diagnoser. Det uppskattas att omkring 1,6% av den globala vuxna befolkningen lider av EIPS vid någon tidpunkt. Det bör noteras att detta är endast de kända fallen, och det finns anledning att tro att det finns fler oupptäckta eller odiganostiserade fall. Kvinnor diagnostiseras oftare med EIPS än män, även om det fortfarande finns mycket forskning att göra kring denna skillnad i prevalens.

Orsaker till EIPS

Orsakerna till emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) är inte helt klara men man tror att en kombination av genetiska, biologiska och miljömässiga faktorer spelar en roll. Genetisk predisposition kan göra en individ mer sårbar för störningen. Dessutom kan specifika hjärnfunktioner, såsom de som är involverade i reglering av känslor, bidra. Miljömässiga faktorer, såsom trauma eller missbruk i barndomen, kan också öka risken för att utveckla EIPS. Sammantaget bidrar dessa element till en komplex interaktion mellan en individs biologi och deras miljö.

Biologiska faktorer

Forskning tyder på att biologiska faktorer kan spela en viktig roll i utvecklingen av emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS). Dessa kan inkludera genetisk predisposition, varvid specifika gener kan öka en individs sårbarhet för störningen. Dessutom kan neurobiologiska faktorer, såsom skillnader i hjärnans struktur och funktion – särskilt de delar som är inblandade i känslornas reglering – också bidra till utvecklingen av EIPS.

Psykologiska faktorer

Psykologiska faktorer, såsom individens sätt att tänka och hantera känslor, kan påverka risken för EIPS. Människor med denna diagnos har ofta en tendens att tänka i svartvita termer, vilket kan förvärra emotionella svängningar. Dessutom kan trauma och stressande händelser – särskilt de som inträffat tidigt i livet, som fysiskt eller emotionellt missbruk – bidra till utvecklingen av denna personlighetsstörning.

Sociala faktorer

Sociala faktorer, inklusive familjedynamik och bredare sociala sammanhang, kan också påverka utvecklingen av EIPS. Dessa kan inkludera erfarenheter av försummelse, instabila föräldrarelaterade band eller mobbning. Dessutom kan socioekonomisk status och tillgången till lämpligt psykologiskt stöd och vård påverka både risken för att utveckla störningen och förmågan att effektivt hantera dess symptom.

impulsiva handlingar, stark rädsla och inre tomhet är tecken som på olika sätt yttrar sig.

Tecknen på Borderline – EIPS

Emotionell instabilitet:

Personer med EIPS upplever ofta starka och snabba förändringar i känslorna. Dessa kan variera kraftigt och oförutsägbart, från perioder av intensiv lycka till djup förtvivlan eller ilska.

Impulsivitet:

Individer kan agera omedelbart på sina känslor utan att tänka på konsekvenserna, vilket kan leda till riskfyllt beteende som till exempel ätstörningar, självskadebeteende eller missbruk av alkohol eller droger.

Osäker självbild:

En person med EIPS kan ha en instabil självbild, växla mellan att se sig själv som ond eller god, kompetent eller inkompetent. Detta kan också påverka deras karriärmål, värderingar och även sexuell identitet.

Rädsla för övergivenhet:

Individer kan uppleva intensiv rädsla för verklig eller inbillad övergivenhet. Denna rädsla kan leda till svårighet att vara ensam och till desperata försök att undvika separation eller avvisande.

Instabila relationer:

Relationer med andra kan vara intensiva och stormiga. Individer kan idealisera någon vid ett tillfälle och sedan kraftigt avvisa dem vid ett annat.

Tomhetskänslor:

Många med EIPS rapporterar känslor av konstant tomhet, vilket kan vara svårt att förklara och kan leda till självskadebeteende eller missbruk för att försöka ”fylla” tomrummet.

Självskadebeteende och suicidala tendenser:

Personer med EIPS kan visa beteenden som självskada, hot om självmord eller självmordsförsök.

Ilska:

Okontrollerad ilska är inte ovanlig. De kan ha svårt att kontrollera sin ilska och kan bli mycket arga utan tydlig anledning.

Dissociativa symtom:

Under stress kan personer med EIPS uppleva dissociation – en känsla av att vara avskuren från sig själv eller att vara utanför sin egen kropp. De kan också ha paranoida tankar eller känna sig avskurna från verkligheten.

Kronisk känsla av tomhet:

Personer med EIPS rapporterar ofta att de känner sig tomma. Denna känsla kan vara konstant och svår att hantera, och kan leda till självskadebeteende eller missbruk för att försöka lindra känslan.

Identitetsstörning:

Personer med EIPS kan ha en stark osäkerhet om vem de är, med ständigt föränderliga självbilder och självuppfattningar. De kan känna sig osäkra på sina värderingar, sina övertygelser, sina yrkesval och deras plats i världen.

Känsla av förlorad kontroll:

Det kan ofta vara en känsla av att inte ha kontroll över sina egna känslor eller beteenden, vilket kan leda till känslor av hopplöshet eller maktlöshet.

Känslomässig isolering:

Trots önskan om nära relationer, kan människor med EIPS ofta känna sig isolerade och ensamma, vilket kan förstärkas av deras svårigheter att upprätthålla stabila relationer.

Kronisk rädsla:

Det kan finnas en ständig rädsla för övergivenhet, förkastande, ensamhet, misslyckande eller olovade fel, vilket kan leda till stress, ångest och överdriven reaktion på upplevda hot.

Svårigheter med självomsorg:

Människor med EIPS kan ha svårigheter med självomsorg, inklusive underhåll av hälsosamma ät- och sömnmönster, personlig hygien, eller att upprätthålla en hälsosam livsstil.

Hyperkänslighet för kritik:

Kritik, även konstruktiv, kan tolkas som en djupt personlig attack, vilket kan leda till intensiva känslomässiga reaktioner.

Extrem svartsjuka:

Människor med EIPS kan uppleva extrem svartsjuka i romantiska relationer, vilket kan leda till konflikter och oroliga relationer.

Observera att dessa symtom inte alltid är närvarande i alla fall av EIPS, och närvaron av dessa symtom innebär inte automatiskt att någon har EIPS. En korrekt diagnos bör alltid ställas av en utbildad medicinsk professionell.

Kan bland annat vara svårt att be att få hjälp.

Hur diagnostiseras EIPS?

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) diagnostiseras vanligtvis av en psykiater eller psykolog genom en kombination av klinisk bedömning och strukturerade diagnostiska intervjuer. Diagnosen baseras på individens självrapporterade erfarenheter, beteendemönster observerade under intervjuerna, och ofta information från närstående om individens beteende och livshistoria.

Diagnostiska kriterier

De diagnostiska kriterierna för EIPS, enligt DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders), inkluderar en ihållande mönster av instabilitet i mellanmänskliga relationer, självbild och affekter, samt märkbar impulsivitet. Minst fem av nio specifika symptom måste vara närvarande för att en diagnos ska ställas, inklusive till exempel rädsla för övergivenhet, impulsivt beteende, identitetsstörningar och självskadebeteende.

Processen för att få en diagnos

Processen för att få en EIPS-diagnos innebär vanligtvis flera steg. Det kan börja med en primärvårdsläkare som identifierar symptom och hänvisar till en psykiatrisk specialist. Specialisten kommer sedan att genomföra en mer djupgående utvärdering, inklusive intervjuer och möjligen psykologiska tester. Det kan också krävas ytterligare bedömningar för att utesluta andra medicinska eller psykiatriska tillstånd. Detta är ofta en tidkrävande process som kräver noggrann bedömning.

Hur påverkas individen av EIPS?

Individer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) kämpar ofta med intensiva och snabba känslomässiga svängningar, impulsivitet, och instabila relationer, vilket kan ha en djupgående inverkan på deras liv. Detta kan påverka deras förmåga att fullfölja studier, bibehålla ett jobb, skapa och upprätthålla hälsosamma relationer, och till och med utföra dagliga aktiviteter.

Livskvalitet

EIPS kan kraftigt påverka livskvaliteten. Emotionella svängningar, impulskontrollproblem och svårigheter med att upprätthålla relationer kan göra det svårt för individer att leva ett fullgott och tillfredsställande liv. Självskadebeteende, suicidala tankar eller handlingar, och andra komorbida psykiska hälsoproblem som depression eller ångest kan ytterligare försämra livskvaliteten.

Relationer och socialt liv

EIPS kan ha en betydande inverkan på en individs relationer och sociala liv. Den intensiva rädslan för övergivenhet, instabiliteten i relationer och frekventa känslomässiga svängningar kan leda till konflikter och missförstånd med vänner, familj och partners. Detta kan göra det svårt att skapa och bibehålla hälsosamma, långvariga relationer.

Arbetsliv

På arbetsplatsen kan EIPS orsaka utmaningar på grund av impulsivitet, svårigheter att hantera stress och oförutsägbara känslomässiga svängningar. Detta kan leda till problem med arbetsprestation, konflikter med arbetskamrater eller chefer, och kan i vissa fall leda till arbetslöshet. Stöd och anpassningar på arbetsplatsen kan dock hjälpa individer med EIPS att upprätthålla anställning.

Behandlingsalternativ för EIPS

Behandlingen av emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) fokuserar oftast på psykoterapi, även känd som prat- eller samtalsbehandling. Det finns flera typer av terapier som har visat sig vara effektiva, inklusive dialektisk beteendeterapi (DBT), kognitiv beteendeterapi (CBT) och mentaliseringsbaserad terapi (MBT). I vissa fall kan medicinering också rekommenderas för att hantera specifika symtom.

vanligt att personer växlar snabbt från ena stunden till nästa stund.

Terapi

Psykoedukation, vilket innebär att lära sig om störningen, är ofta det första steget i behandlingen. Individuell terapi kan sedan hjälpa patienten att utveckla färdigheter för att hantera och kontrollera impulser och för att hantera interpersonella problem. Gruppsterapi kan också vara användbar för att hjälpa individer att lära sig och öva sociala färdigheter.

Dialektisk beteendeterapi (DBT)

DBT är en form av terapi som ursprungligen utvecklades specifikt för behandling av EIPS. Den kombinerar kognitiv beteendeterapi, som fokuserar på att ändra skadliga tankemönster, med mindfulness, en teknik som hjälper individer att vara mer medvetna om sina tankar och känslor i nuet, och att acceptera dem utan att döma.

Kognitiv beteendeterapi (CBT)

CBT kan vara särskilt effektivt för personer med EIPS, eftersom det hjälper dem att identifiera och utmana negativa tankemönster och beteenden. Denna terapiform fokuserar på att utveckla konkreta färdigheter för att hantera symtom, såsom att hantera ilska, tolerera stress och förbättra mellanmänskliga färdigheter.

Medicinering

Även om det inte finns någon specifik medicinering för emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), kan vissa läkemedel hjälpa till att hantera sammanhängande symtom eller tillstånd. Detta kan innefatta antidepressiva, ångestdämpande läkemedel eller stämningsstabiliserande mediciner. Alltid ska medicinering övervägas och användas under noggrann medicinsk övervakning, och i kombination med terapi för bästa resultat.

Livsstilsförändringar

För personer med EIPS kan vissa livsstilsförändringar bidra till att hantera symtomen. Detta kan inkludera regelbunden motion, en hälsosam kost, tillräcklig sömn, och att undvika alkohol och narkotika, vilka kan förvärra symtomen. Mindfulness, yoga och andra avslappningstekniker kan också vara till hjälp för att hantera stress och att främja emotionell stabilitet.

Att leva med någon som har EIPS

Att leva med någon som har emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) kan vara utmanande på grund av de emotionella svängningarna, impulsiviteten och den instabila självbilden som ofta är förknippade med tillståndet. Det kan finnas perioder av intensiv konflikt, kaos och stress, men även perioder av djup kärlek och närhet. Att förstå tillståndet kan hjälpa till att navigera genom dessa komplexa dynamiker.

Hur kan man stödja en person med EIPS?

Att stödja någon med EIPS innebär ofta att erbjuda en stabil, förutsägbar och icke-dömande miljö. Att vara tålmodig, visa empati och förståelse, och att uppmuntra till och stödja behandling kan göra stor skillnad. Det kan också vara till hjälp att utbilda sig själv om tillståndet och att söka stöd från terapeuter eller stödgrupper.

Att ta hand om sin egen hälsa

När man stödjer någon med EIPS, är det också viktigt att ta hand om sin egen hälsa. Detta kan innebära att sätta gränser, att se till att man tar tid för egen återhämtning och självvård, och att söka stöd när det behövs. Att ta hand om din egen fysiska och psykiska hälsa hjälper dig att bättre stödja din närstående och undvika utbrändhet.

Avslutning: En framtidshopp för personer med EIPS och deras anhöriga

Trots utmaningarna som EIPS kan medföra, finns det starka skäl till hopp och optimism för både de som lever med tillståndet och deras anhöriga. Forskningen har gjort stora framsteg under de senaste årtiondena, vilket har lett till en bättre förståelse för tillståndet och utvecklingen av effektiva behandlingsmetoder. Särskilt framträdande är framsteg inom terapiformer som Dialektisk beteendeterapi (DBT) och Kognitiv beteendeterapi (CBT), vilka har visat sig vara effektiva för att hantera symtomen och förbättra livskvaliteten för personer med EIPS.

Dessutom har ökad medvetenhet och förståelse för mental hälsa på samhällsnivå lett till mindre stigma och större acceptans av de som lever med psykiska sjukdomar som EIPS. Detta innebär att personer med EIPS idag har en större chans att få den hjälp de behöver och att leva ett fullt och meningsfullt liv.

Slutligen är det viktigt att komma ihåg att varje individ är unik, och även om diagnosen EIPS innebär vissa gemensamma symtom, är varje individs erfarenhet av tillståndet unik. Med rätt stöd och behandling kan personer med EIPS hantera sina symtom, förbättra sina relationer och återhämta sig. Framtiden behöver inte definieras av en diagnos av EIPS – med kunskap, förståelse och stöd, kan alla möta morgondagen med hopp och förväntan.