Fasta – Vad händer med kroppen?

Fasta - Vad händer med kroppen?

Fasta. Det är ett ord som väcker nyfikenhet och, för vissa, till och med rädsla. Det är en ålderdomlig tradition, en ritual inbäddad i vår historia och biologi som vi just nu återupptäcker. Du kanske undrar: ”Vad händer egentligen med kroppen när man fastar?” Det är en fråga som har blivit allt mer relevant i takt med att vi granskar våra matvanor, söker efter metoder för att förbättra vår hälsa och navigerar genom ett hav av diet- och livsstilsråd. Faktum är att fasta är mer än bara en trend. Det är en resa, en utmaning för kroppen som sätter igång en rad fascinerande biologiska processer. Och det är exakt vad vi ska dyka ner i idag.

 

Är du redo att utforska din kropps otroliga förmåga att anpassa sig, förändras och till och med läka genom fasta? Då är det dags att sätta igång. Välkommen till denna vetenskapliga, men ändå underhållande, resa genom den fascinerande världen av fasta.

Vad är fasta? En snabb överblick

Fasta, i sin enklaste form, innebär att avstå från att äta under en viss period. Det är en praxis som sträcker sig över tusentals år, djupt rotad i olika kulturer, religioner och traditioner över hela världen. Men låt oss klargöra en sak: fasta handlar inte om svält. Tvärtom, det är en kontrollerad och avsiktlig process där du tillfälligt begränsar ditt kaloriintag för att ge din kropp en chans att vila, reparera och återställa.

Fasta finns i flera olika former, och vilken typ du väljer beror på dina specifika mål och livsstil. Här är några av de mest populära typerna:

  1. Periodisk fasta (Intermittent Fasting): Denna typ av fasta innebär att du äter under en specifik tidsperiod, vanligtvis inom ett 8-timmars fönster, och fastar resten av dagen. Ett populärt schema är 16/8 metoden, där du fastar i 16 timmar och äter under en 8-timmars period.
  2. 5:2-dieten: Med denna metod äter du normalt under fem dagar i veckan, men begränsar ditt kaloriintag till cirka 500-600 kalorier under de två resterande dagarna.
  3. Alternate Day Fasting: Det här är en annan form av periodisk fasta där du varvar mellan en dag av normalt ätande och en dag av fasta eller mycket begränsat kaloriintag.
  4. Prolonged Fasting: Detta innebär att man fastar kontinuerligt i mer än 48 timmar, vilket kräver medicinsk övervakning och inte rekommenderas för nybörjare.

Oavsett vilken typ av fasta du väljer, är det viktigt att komma ihåg att alla kroppar är olika. Det som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. Men oavsett vad kan fasta ge en fascinerande inblick i kroppens anpassningsförmåga och hälsa. Så låt oss gräva djupare och ta reda på vad som händer när du fastar.

Vad händer med kroppen när man fastar?

När du fastar, stänger din kropp av sin mat-till-energi-omvandlingsmotor och startar en annan typ av process. Detta sker vanligtvis i två huvudsteg.

Fas 1: Glukosbaserad energi: När du äter, bryter kroppen ner kolhydrater till glukos, en typ av socker som kroppen använder för energi. Glukosen lagras i levern och musklerna som glykogen, en lättillgänglig energikälla. Efter att ha ätit varar dessa glykogenlager i genomsnitt 24 till 48 timmar. Under en fasta, när du inte tillför kroppen mer mat, är det dessa lagrade glykogenlager som kroppen förbränner för att hålla dig igång.

Fas 2: Fettbaserad energi (ketos): När glykogenlagren tar slut, växlar kroppen över till en annan energikälla: fett. Levern börjar omvandla kroppsfett till ketoner, en typ av kemisk förening som dina celler kan använda för energi. Detta tillstånd kallas för ketos, och det är precis varför fasta ofta förknippas med viktminskning, eftersom kroppen effektivt börjar ”bränna” sitt eget fett för energi.

Men fasta innebär inte bara viktminskning. Faktum är att de verkliga fördelarna med fasta går långt utöver kaloriförbränning. Under en fasteperiod inträffar en rad fascinerande biologiska processer, inklusive:

Autofagi: Detta är en naturlig ”rensning” process där kroppens celler bryter ner och återanvänder skadade komponenter. Autofagi accelereras under fasta, vilket kan bidra till att förhindra åldrande och utveckling av vissa sjukdomar.

Förbättrad insulinkänslighet: Fasta kan hjälpa till att sänka blodsockret och förbättra kroppens förmåga att reglera insulin, vilket kan vara fördelaktigt för personer med diabetes eller för de som riskerar att utveckla sjukdomen.

Antiinflammatoriska effekter: Fasta kan minska inflammation i kroppen, vilket bidrar till att förhindra en rad sjukdomar, från hjärtsjukdomar till cancer.

Så när du fastar, sker det mer än bara hunger i din kropp. Fasta kickstartar en rad fysiologiska förändringar som har potential att påverka allt från din kroppsvikt till din livslängd. Det är därför det är så fascinerande att utforska vad som händer med kroppen när vi fastar.

Bra hälsa glad kropp

De fem stadierna av fasta

Under en fasteperiod genomgår kroppen flera distinkta stadier som varierar beroende på hur länge du fastar. Här är en överblick av de fem stadierna av fasta.

Stadium 1: Normala ätvanor och upptagen metabolism (0-4 timmar efter sista måltid)
Under detta stadium behandlar kroppen maten du senast åt. Dina celler producerar energi från glukos från maten, och överflödigt glukos lagras i levern som glykogen. Blodsockernivån börjar sjunka några timmar efter din sista måltid, vilket signalerar början på nästa stadium.

Stadium 2: Blodsockernivån sjunker (4-16 timmar efter sista måltid)
Efter cirka 4-6 timmar börjar blodsockernivån sjunka, och kroppen börjar bryta ner glykogen för att frigöra glukos för energi. Detta stadium varar tills du har använt upp alla dina glykogenreserver, vilket normalt tar 10 till 12 timmar.

Stadium 3: Ketos (16-30 timmar efter sista måltid)
När glykogenreserverna är uttömda, går kroppen in i ett tillstånd som kallas ketos. Levern börjar omvandla kroppsfett till ketoner, en alternativ energikälla. Ditt blodsocker stabiliseras och insulinhalten sjunker, vilket hjälper till att förbättra din insulinkänslighet.

Stadium 4: Djup Ketos (2-7 dagar efter sista måltid)
Efter cirka 48 timmar i fasta, börjar din kropp bli mer effektiv på att använda ketoner för energi. Under denna fas är din kropp i ett tillstånd av ”djup ketos”, vilket kan ha olika hälsofördelar, inklusive förbättrad hjärnfunktion och stämning, minskad inflammation och ökad autofagi.

Stadium 5: Proteinbevarande fas (7+ dagar efter sista måltid)
Om du fortsätter att fasta i över en vecka, går kroppen in i en proteinbevarande fas. Eftersom en långvarig fasta kan leda till muskelförlust, anpassar sig kroppen genom att minimera nedbrytningen av proteiner. Din kropp fortsätter att producera energi från ketoner, och autofagin fortsätter att rensa skadade celler och proteiner.

Kom ihåg att långvarig fasta (mer än 48 timmar) bör göras under medicinsk övervakning. Varje individs upplevelse av fasta kan variera, och det är viktigt att lyssna på din kropp och avsluta fastan om du känner dig sjuk eller obekväm.

 Meditation och fasta har hör ihop genom alla tider

När börjar kroppen förbränna fett vid fasta?

Fettförbränning eller lipolys under fasta börjar verkligen i stor skala när kroppen går in i stadiet av ketos, vilket normalt inträffar runt 16 till 30 timmar efter din sista måltid. När kroppen har förbrukat sina lagrade glykogenreserver och blodsockernivåerna sjunker, börjar den söka efter en alternativ energikälla. Och det är här fettförbränningen kommer in i bilden.

Levern börjar bryta ner fettsyror, som är lagrade i fettcellerna, och omvandlar dem till ketoner. Denna process kallas ketogenes. Ketoner är en hög-effektiv energikälla, speciellt för hjärnan, som under normala omständigheter är beroende av glukos. När kroppen går in i ketos, kan den förbränna fett utan att behöva bryta ner muskler för energi, vilket gör det till en effektiv viktminskningsmetod.

Det är viktigt att notera att intensiteten och hastigheten för fettförbränning under fasta kan variera beroende på individuella faktorer som din metaboliska hälsa, kroppskomposition och om du också är fysiskt aktiv under fasteperioden.

Till sist, kom ihåg att även om fasta kan kickstarta fettförbränning, är det inte en magisk lösning. En hälsosam diet och regelbunden motion är fortfarande nyckeln till långsiktig viktminskning och allmän hälsa.

Dag för dag: Vad händer i kroppen vid fasta?

Här är en detaljerad genomgång av vad som händer i kroppen under en tredagars fasta. Observera att varje persons upplevelse kan variera beroende på deras unika fysiologi och tidigare fasta erfarenheter.

Dag 1:

Första 0-4 timmar: Kroppen fungerar som vanligt, smälter maten från din sista måltid och omvandlar kolhydrater till glukos för energi.

4-16 timmar: Blodsockernivån börjar sjunka och kroppen börjar använda de lagrade glykogenreserverna för energi.

16-24 timmar: När glykogenreserverna är uttömda, börjar kroppen gå in i ett tillstånd av ketos. Levern omvandlar kroppsfett till ketoner, en alternativ energikälla.

Dag 2:

Ketos (24-48 timmar): Kroppen fortsätter att producera ketoner för energi. Ditt blodsocker stabiliseras och insulinhalten sjunker, vilket hjälper till att förbättra din insulinkänslighet. Du kan uppleva viss hunger och obehag, men detta varierar från person till person.

Dag 3:

48-72 timmar: Vid denna punkt är din kropp i ett tillstånd av ”djup ketos”. Du bränner nu effektivt kroppsfett som din primära energikälla. Autofagin, den cellrensande processen, är i full gång vilket kan hjälpa till att rensa skadade celler och skydda mot sjukdomar. Du kan känna dig mer energisk och uppleva förbättrad mental klarhet.

Var medveten om att dessa effekter är generella och kan variera kraftigt mellan olika individer. Om du känner dig yr, illamående, extremt trött eller på annat sätt sjuk, ska du avbryta fastan och konsultera en läkare. Långvarig fasta, särskilt längre än 72 timmar, bör endast göras under medicinsk övervakning.

Studiefall 1: Vad händer om jag fastar 24 timmar?

En 24-timmars fasta, också känd som ”ät-stop-ät” fasta, har blivit populär bland de som är intresserade av de potentiella hälsofördelarna med fasta men inte vill fastlägga sig till längre perioder av avhållsamhet från mat. Under denna typ av fasta, äter du inte i en hel 24-timmars period, men äter normalt resten av veckan. Så vad händer egentligen i kroppen under en 24-timmars fasta? Här är en kort genomgång.

Första 0-4 timmar: I början efter din sista måltid är kroppen upptagen med att smälta maten och omvandla kolhydrater till glukos för energi. Du känner dig förmodligen inte hungrig ännu.

4-16 timmar: När du inte äter mer mat börjar kroppen använda upp dess lagrade glykogenreserver för energi. Du kan börja känna dig hungrig när du går längre utan mat än du vanligtvis gör.

16-24 timmar: Vid denna punkt, när glykogenreserverna är uttömda, börjar kroppen gå in i ett tillstånd av ketos. Levern börjar omvandla kroppsfett till ketoner, en alternativ energikälla.

Att fasta i 24 timmar kan erbjuda flera hälsofördelar. Dessa inkluderar:

Viktminskning: 24-timmars fasta kan hjälpa till att minska kaloriintaget och därmed bidra till viktminskning. Att kroppen går in i ketos innebär också att du börjar bränna fett för energi.

Förbättrad insulinkänslighet: Fasta kan bidra till att förbättra kroppens insulinkänslighet och reglera blodsockernivåerna, vilket kan vara särskilt fördelaktigt för personer med risk för diabetes.

Cellrensning: Under en fasteperiod på 24 timmar kan autofagin – processen där celler rensar och återvinner skadade komponenter – aktiveras, vilket bidrar till cellhälsa.

Det är viktigt att notera att kroppens reaktion på fasta kan variera beroende på individens unika metabolism, hälsa och tidigare fasta erfarenheter. Och som alltid, innan du påbörjar något nytt kostregime, är det bäst att konsultera en läkare eller dietist.

Rätt kost är viktigt även när du fastar regelbundet.

Studiefall 2: Vad händer om jag fastar i 3 dagar?

En tredagars fasta, medan det är mer utmanande än kortare fastor, kan potentiellt ge större hälsofördelar. Det är dock viktigt att understryka att längre fastor bör utföras under medicinsk övervakning. Här är vad som kan hända under en tredagars fasta.

Dag 1:

Första 0-4 timmar: Kroppen fungerar som vanligt, smälter maten från din sista måltid och omvandlar kolhydrater till glukos för energi.

4-16 timmar: Blodsockernivån börjar sjunka och kroppen börjar använda de lagrade glykogenreserverna för energi.

16-24 timmar: När glykogenreserverna är uttömda, börjar kroppen gå in i ett tillstånd av ketos. Levern omvandlar kroppsfett till ketoner, en alternativ energikälla.

Dag 2:

Ketos (24-48 timmar): Kroppen fortsätter att producera ketoner för energi. Ditt blodsocker stabiliseras och insulinhalten sjunker, vilket hjälper till att förbättra din insulinkänslighet. Du kan uppleva viss hunger och obehag, men detta varierar från person till person.

Dag 3:

48-72 timmar: Vid denna punkt är din kropp i ett tillstånd av ”djup ketos”. Du bränner nu effektivt kroppsfett som din primära energikälla. Autofagin, den cellrensande processen, är i full gång vilket kan hjälpa till att rensa skadade celler och skydda mot sjukdomar. Du kan känna dig mer energisk och uppleva förbättrad mental klarhet.

En tredagars fasta kan ge en rad potentiella hälsofördelar, inklusive:

Viktminskning: Fasta kan bidra till viktminskning genom att skapa ett kaloriunderskott och genom att få kroppen in i ketos, vilket effektivt bränner kroppsfett för energi.

Cellförnyelse: Längre fastor kan stimulera autofagi, en process där celler rensar skadade komponenter, vilket bidrar till cellhälsa.

Förbättrad insulinkänslighet: Längre fastor kan hjälpa till att förbättra insulinkänsligheten och reglera blodsockernivåerna.

Förbättrad hjärnhälsa: Några studier har visat att fasta kan öka produktionen av ett protein kallat brain-derived neurotrophic factor (BDNF), vilket kan ha positiva effekter på hjärnhälsan.

Observera att dessa effekter är generella och kan variera kraftigt mellan olika individer. Om du känner dig yr, illamående, extremt trött eller på annat sätt sjuk, ska du avbryta fastan och konsultera en läkare.

Studiefall 3: Vad händer om jag fastar längre än 3 dagar?

Fastor som sträcker sig över tre dagar kan potentiellt erbjuda djupare hälsofördelar, men de kommer också med en ökad risk, särskilt om de inte övervakas av en hälso- eller vårdprofessionell. Här är några potentiella effekter och risker med att fasta längre än 3 dagar.

Potentiella fördelar:

Djupare cellrensning: Ju längre du fastar, desto mer tid får din kropp för autofagi, en process där celler rensar och reparerar sig själva. Detta kan bidra till att minska risken för olika sjukdomar och förbättra cellens funktion.

Förbättrad insulinresistens: Fasta kan hjälpa till att förbättra kroppens känslighet för insulin, vilket kan vara särskilt fördelaktigt för personer med risk för typ 2-diabetes.

Större viktminskning: Fastor som varar längre än tre dagar kan ge mer märkbara viktminskningsresultat, eftersom kroppen är i ett tillstånd av förlängd ketos och fortsätter att bränna fett för energi.

Potentiella risker:

Näringsbrist: Längre fastor kan leda till att kroppen inte får tillräckligt med essentiella näringsämnen, vilket kan leda till olika hälsoproblem, inklusive svagheter, trötthet och svårigheter att koncentrera sig.

Muskelavfall: Även om fasta primärt får kroppen att bränna fett för energi, kan förlängda fastor även leda till att kroppen börjar bryta ner muskelvävnad för energi, vilket leder till muskelförlust.

Minskad metabolisk hastighet: Långvarig fasta kan leda till att kroppens metabolism saktar ner, vilket kan göra det svårare att gå ner i vikt på lång sikt.

Återfall i ätstörningar: För personer som har haft ätstörningar i det förflutna, kan långvarig fasta utlösa skadliga ätbeteenden.

Av dessa skäl är det viktigt att alla som överväger att fasta i mer än tre dagar ska konsultera en vårdgivare eller en dietist för att säkerställa att de gör det på ett säkert och hälsosamt sätt. Fasta bör inte ses som en ”snabb fix” utan snarare som en del av en övergripande balanserad och näringsrik diet och en hälsosam livsstil.

Det går att träna under fasta men det är ofta bättre att träna lätt menar många

Hur mår kroppen av fasta?

När det görs på ett säkert och övervakat sätt, kan fasta ha en rad positiva effekter på kroppen och det allmänna välbefinnandet. Här är några av de mest framstående:

Förbättrad metabola hälsa: Fasta kan förbättra kroppens känslighet för insulin, vilket kan bidra till att förebygga typ 2-diabetes och metaboliskt syndrom. Dessutom kan fasta bidra till att sänka blodtrycket, blodsockernivåerna och nivåerna av skadligt LDL-kolesterol.

Viktminskning: Fasta kan hjälpa till att skapa ett kaloriunderskott, vilket kan leda till viktminskning. Dessutom kan fasta hjälpa till att öka ämnesomsättningen och främja fettförlust utan att förlora alltför mycket muskelmassa.

Cellulär hälsa: Fasta kan främja autofagi, processen där celler rensar ut skadade komponenter. Detta kan bidra till att förhindra sjukdomar, inklusive cancer och neurodegenerativa sjukdomar.

Hjärnhälsa: Fasta kan öka produktionen av BDNF, ett protein som bidrar till hjärnans hälsa och kan hjälpa till att skydda mot neurologiska sjukdomar.

Förbättrad livslängd: Vissa djurstudier har funnit att fasta kan förlänga livslängden, även om mer forskning behövs på människor.

Trots dessa potentiella fördelar är det viktigt att notera att fasta inte är lämpligt för alla. Vissa människor kan uppleva negativa symtom under fasta, inklusive yrsel, trötthet, huvudvärk och humörsvängningar. Fasta är också generellt sett olämpligt för gravida och ammande kvinnor, personer med ätstörningar, och de med vissa medicinska tillstånd. Som alltid, konsultera med en läkare eller dietist innan du börjar en ny kostplan, inklusive fasta.

Hur länge är det säkert att fasta?

Längden på en säker fasta kan variera mycket beroende på individens hälsa, livsstil, mål och den specifika fasta metoden. Här är några riktlinjer för att fasta säkert:

Intermittent fasta: Detta innebär att äta inom ett specifikt tidsfönster varje dag, oftast mellan 8-10 timmar, och fasta resten av tiden. Detta kan vara en säker och effektiv metod för de flesta människor att praktisera regelbundet.

24-timmars fasta: Att fasta i 24 timmar kan vara säkert för de flesta människor att göra en till två gånger i veckan, förutsatt att de äter närande, balanserade måltider under sina ätdagar.

Flerdagars fasta: Fasta i mer än 24 timmar kan ge ytterligare hälsofördelar, men bör göras med försiktighet. Fasta i upp till 72 timmar bör vanligtvis göras under övervakning av en hälso- eller vårdprofessionell. Längre fastor (över 72 timmar) bör endast utföras under strikt medicinsk övervakning.

Oavsett vilken typ av fasta du väljer, är det viktigt att lyssna på din kropp och bryta fastan om du känner dig svag, yr, illamående, förvirrad eller på annat sätt sjuk. Att fasta bör inte kännas som ett straff eller ett tvång, utan snarare som en medveten strategi för att stödja din hälsa och välbefinnande. Och som alltid, om du har några underliggande hälsotillstånd, är gravid eller ammar, eller har haft ätstörningar, bör du konsultera med en läkare eller dietist innan du börjar fasta.

Kost har en stor inverkan på hur vi mår

Dos and don’ts när man fastar

När du fastar är det viktigt att följa några bästa praxis för att säkerställa att du gör det på ett säkert och effektivt sätt. Här är några dos and don’ts att ha i åtanke:

Dos:

Drick mycket vatten: Under fasta är det avgörande att hålla sig hydratiserad. Vatten hjälper till att hålla kroppsfunktionerna igång, rensar kroppen för toxiner och hjälper till att dämpa hungerkänslor.

Drick citronvatten: Ja, du kan dricka citronvatten under fasta. Citronvattnet ger dig en smakförändring, kan hjälpa till med matsmältningen, och kan också dämpa hungerkänslor.

Lyssna på din kropp: Om du börjar känna dig svag, yr eller på annat sätt sjuk, bryt fastan. Det är viktigt att prioritera din hälsa och välbefinnande över att hålla fast vid fasta reglerna.

Planera näringsrika måltider: När du äter mellan fasta, se till att dina måltider är näringsrika och balanserade. Ät tillräckligt med protein, fiber och hälsosamma fetter för att hålla dig mätt och nöjd.

Don’ts:

Undvik att fasta för länge utan medicinsk övervakning: Som tidigare nämnts, bör fasta som sträcker sig över 72 timmar endast utföras under strikt medicinsk övervakning.

Inte överäta efter fasta: Efter fasta kan det vara frestande att ”gå igenom” genom att äta stora mängder mat. Men det är bäst att bryta fastan försiktigt med en mindre, balanserad måltid för att förhindra magbesvär och överätning.

Inte fasta om du är gravid eller ammar: Fasta är generellt olämplig för gravida och ammande kvinnor, eftersom de har ökat näringsbehov.

Inte ignorera medicinska tillstånd: Om du har ett medicinskt tillstånd, såsom diabetes eller hjärtsjukdom, bör du alltid konsultera med din läkare innan du börjar fasta.

Kom ihåg, fasta är ett verktyg och det är inte en ”one-size-fits-all”-lösning. Vad som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan.

Två dagar fasta är inte helt enkelt

Sammanfattaning

Fasta, när den utförs korrekt och under rätt omständigheter, kan erbjuda en mängd potentiella hälsofördelar, från förbättrad metabola hälsa till viktminskning, cellulär hälsa, hjärnhälsa och kanske till och med förlängd livslängd. Men det är viktigt att komma ihåg att fasta inte är lämplig för alla, och att det alltid bör utföras på ett säkert sätt och under rådgivning av en hälso- eller vårdprofessionell.

Fasta är en metabolisk process som genomgår flera stadier, från den inledande glukosbrännande fasen till den fettbrännande fasen och bortom. Dessa förändringar kan variera beroende på hur länge du fastar, från en kort 24-timmars fasta till en längre fasta på 3 dagar eller mer.

Vid fasta är det viktigt att lyssna på din kropp och att hålla sig väl hydratiserad. Vissa drycker, som citronvatten, är tillåtna och kan hjälpa till att dämpa hungerkänslor. Det är också viktigt att äta näringsrika och balanserade måltider mellan fasta perioder, och att undvika att fasta för länge utan medicinsk övervakning.

Slutligen, kom ihåg att fasta är ett verktyg och inte en lämplig lösning för alla. Det kan erbjuda många fördelar, men det måste användas på ett genomtänkt och ansvarsfullt sätt för att stödja snarare än skada din hälsa. Om du är intresserad av att prova fasta, prata med din läkare eller dietist för att se om det kan vara en bra strategi för dig.

Avslutning

Medan vi har täckt mycket mark när det gäller fasta och dess effekter på kroppen, finns det fortfarande mycket att utforska och förstå inom detta ämnesområde. Hur skulle fasta kunna användas för att hjälpa till med specifika hälsotillstånd eller sjukdomar? Hur skulle individuell genetik kunna påverka hur en person svarar på fasta? Och hur kan vi förbättra fasta metoder och riktlinjer för att göra dem ännu säkrare och effektivare?

Gå ner i vikt är det många som vill men är fasta rätt teknik?

Dessa är bara några av de många frågorna som väntar på att besvaras inom forskning om fasta. Men i slutändan, som med alla hälsostrategier, gäller det att hitta vad som fungerar bäst för dig som individ. Att förstå hur din egen kropp reagerar på fasta, och anpassa din fasta regim därefter, kan vara nyckeln till att uppnå optimal hälsa och välbefinnande.

Vi hoppas att den här artikeln har gett dig en inblick i fasta och dess potentiella fördelar och utmaningar. Men vi uppmuntrar dig också att fortsätta din egen forskning, att ställa frågor och att föra en öppen dialog med dina hälso- och vårdgivare. Kunskap är makt, och ju mer vi vet om fasta, desto bättre rustade är vi att använda detta verktyg på det mest effektiva och hälsosamma sätt.